Överrörlighet.

Överrörligheten ja. Min sjukgymnast gjorde undersökningen för att se om jag var överrörlig. Hon har sedan en poängskala som anger just hur överrörlig jag är:

Dessa är enligt "Beighton-skalan" där jag får 1 p per hand/arm som böjer sig sådär. Sista poängen är för om jag kan nudda händer på golvet med raka ben. Denna var det enda jag inte kunde, aldrig kunnat. De ser också på knäna om de böjer sig "fel" och sammanlagt kan man få 9 poäng, jag har 8. Har man mer än 5 anses man vara överrörlig. Jag fick epitetet "extrem" :-p Jag är rätt extrem, känns ok.

Ska tillägga att det är fullt möjligt att vara överrörlig utan att ha EDS. För alla er hypokondriker (som jag). Det kan börja med denna skala, för att sen kika på problem längre bak i tiden, släkt och hur deras problem sett ut, hur smärtan är nu och vad man hittat/inte hittat för förklaringar. För min syster blev det en aha-upplevelse, för mig mer ett "va fan så du säger att värken inte kommer försvinna?". Problemen för mig har varit hanterbara fram till sista året nu. Jag hoppades fortfarande på ett klassiskt diskbråck eller så... but nooes. Kan iofs ha det, men det stannar liksom inte där då.


Problemet när man är överrörlig är att leder och annat tjaffs hamnar snett, det belastas fel eftersom de böjer sig mer än de borde göra. Så min sjukgymnast kom med order om "sitt så här" och "tänk på det när du går" och "böj dig så här". Japp. Och nu har jag hennes röst i huvudet när jag gör fel.