fredag 20 februari 2015

Remiss, förstår ni. Är komplicerade saker.

De försvinner magiskt, de där remisserna. Jag förstår, herr Vårdcentralläkare, att ni har sjukt mycket att göra. Jag förstår att det ibland glöms bort saker, missas sådär i farten bland alla patienter man träffar.

Jag förstår. Ty jag är en förstående kvinna.

Därför önskar jag att ni tar en liten stund att förstå mig. Jag har ont varje dag. Mer eller mindre. De mindre dagarna är helt ok för mig. De klassas som "bra" dagar, för jag funkar bra. Men det finns fortfarande smärta i bakgrunden. Jag har lärt mig acceptera att det är som det är. Jag söker inte sympatier, att det är åh så synd om mig som har så ont, jag vill att ni förstår att så ser min vardag ut.

Det finns saker som kan lindra smärtan. Annat än de tabletter jag äter. Det finns sjukgymnastik, förstår ni. Jag har varit hos en sjukgymnast, men denne känner att jag behöver någon insatt i EDS. Och det finns sådana sjukgymnaster, förstår ni. På CSK.

I oktober fick jag diagnosen. I oktober lovade ni att skicka remiss dit. Jag har påmint 4 gånger sen dess. Senast 9:e februari. Har jag fått remiss skickad? Nej.

Dessa sjukgymnaster erbjuder kurser för EDS-patienter. En kurs jag kan komma på väntelista till, bara jag varit inne på bedömning. Detta sa de till mig per telefon för 2 veckor sedan när jag ringde och pratade med dem. En bedömning kräver en remiss. Kurserna fylls snabbt. Förstår ni nu varför jag önskar få en remiss dit?

Att få bra sjukgymnastik gör möjligen att jag lindrar min smärta. Vilket kanske gör att jag inte behöver dessa tabletter ni helst inte vill ge mig utan att lägga huvudet på sned och fråga hur länge jag haft problem med droger. För ja, förstår ni, det har en av era läkare frågat mig. 

Att leva med smärta är en sak. Att leva med känslan att om inte jag jagar hjälp via vården får jag ingen, är något helt annat. Och ingenting jag har energi till. Därför har jag inte tjatat mer än fyra gånger om remiss. För jag känner att det borde räckt med en, förstår ni. Ja, jag är så naiv.

 Hade det bara gällt en remiss till sjukgymnast, kanske jag hade kunnat ha tålamod. Men nej, förstår ni, det är även remiss till ortoped, ortopedtekniska, arbetsterapeuten samt reumatologen jag har fått påminna om innan det kom iväg som det skulle. Sen förstår jag att det kan vara svårt att meddela mig om svar på remisser, också. Det är hemskt mycket ni ska komma ihåg.

Men jag vill att ni ska förstå. Det är hemskt mycket att handskas med för mig också.

Snälla. Skicka bara remisshelvetena jag ber om. Ni blir av med mig då. Jag lovar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar