Tre veckor har gått sedan jag var till läkaren som skulle bota min ryggvärk med stretch. Jag gjorde mina övningar som en duktig flicka och skillnaden jag märkte var att lite av stelheten blev bättre, men jag fick kramper oftare i benen. Så ja. Vinst och förlust där.
Men smärtan var densamma.
SÅ i ett glatt... eller ja... ärligt meddelande, skrev jag detta till min goda läkare. Jag skrev vidare att mina tabletter snart var slut och jag kommer fortsätta behöva dem. Skrev att jag hoppas min tid till sjukgymnasten kommer i slutändan leda till att jag inte behöver tabletterna i samma grad.
(yep, vi kör en high five på TID TILL SJUKGYMNASTEN!!! woho, tog bara 6 mån.)
Mitt meddelande var långt, jag ville vara noggrann och iaf en smula tillmötesgående. Svaret var kort. I stil med "ok, jag fixar recepten". Ok. Vad bra. Detta var i torsdags. I måndags hade jag en ensam liten tablett kvar, så jag tänkte att det var dags att hämta ut nya.
Där fanns inga nya att hämta ut. Vilket jag fick veta efter 20 trevliga minuter på apoteket.
Så ett nytt, inte lika tillmötesgående meddelande om att jag skulle hämta ut tabletter som inte det skickats recept på. Igen.
Idag är onsdag. Inget svar från läkaren. Inga tabletter att hämta ut. Bara en smått frustrerad kvinna som känner sig en smula ignorerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar